Mitt barn röker cannabis

Mitt barn röker cannabis – vad ska jag som förälder göra?

* * * I första hand rekommenderar vi er att ta kontakt med socialtjänsten där ni bor. Enligt 5 kap. 10 § socialtjänstlagen ska socialtjänsten erbjuda stöd till anhöriga. Hjälpen kan se olika ut i olika kommuner. Ta kontakt med din kommun och fråga vilket sorts stöd de erbjuder. * * *

Det är en svår situation, att se sitt barn utveckla ett beteende som kan vara farligt för dem. Det är vanligt att man känner sig orolig och rådvill då man kanske tidigare inte haft någon erfarenhet av drogproblem. Först och främst så är det väldigt bra det du gör just nu: Hämtar in kunskap! Det gör det lättare för dig sedan att ta beslut om hur du ska göra och förmodligen så slipper du några fallgropar som man annars lätt trillar i.

Det finns många olika saker som är viktiga att tänka på – här kommer några av dem. Men om du vill ha mer kunskap så är du också välkommen att ringa oss på Droghjälpen, 020- 91 91 91.

Visa ett kärleksfullt och tydligt förhållningssätt: Att skuldbelägga och skälla ut ungdomen brukar inte var lönsamt. Däremot är det viktigt att berätta att du älskar och bryr dig om ditt barn. Du tycker inte om vad drogen gör med hen men du tycker om hen som person utan drogen. Se till att uppmärksamma när ungdomen gör något bra, uttryck att du blir glad över en ansträngning hen gör. När ungdomen gör något som du inte uppskattar – var tydlig med hur det påverkar dig och hur du önskar att det var i stället. Exempelvis: ”Jag blir rädd när du inte kommer hem på natten och jag får inte tag på dig telefonen. Jag skulle verkligen önska att du meddelar mig innan kl. 22 var du är och när du kommer hem. Det skulle göra mig så mycket tryggare.”

- Försvåra droganvändningen. Det är du och din familj som fattar besluten hur ni vill ha det i ert hem. Underlätta inte genom att exempelvis förse ungdomen med pengar. Det är lätt att falla för detta om hen exempelvis hotar med att göra något kriminellt om de inte får pengar, att hen håller på att svälta ihjäl om hen inte får pengar till mat. Om du ger pengar så får ungdomen mer pengar att köpa droger för. Erbjud ditt stöd på annat sätt i stället, exempelvis: ”Naturligtvis ska du ha mat, du behöver inte gå hungrig. Om du kommer hem före du ska träffa dina kompisar så får du middag här hemma.”

Eller:

”Jag kan tänka mig att det är jobbigt att vara utan pengar samtidigt som du säkert inte vill hamna i fängelse. Finns det något lagligt sätt du kan tjäna pengar på?”

- Undvik argumentation och etiketter. Det leder oftast bara till att ungdomen går in i försvar och förminskar problemet. En person som är i det sinnestillståndet kommer inte vara öppen för att fundera på förändring.

- Att hamna i argumentationer om risker med olika substanser brukar sällan löna sig. En person som enbart vill se fördelar med exempelvis cannabis kommer inte vara nyfiken på vilka risker det finns med den substansen. I stället för att fastna i sådana diskussioner så fokusera på vilka beteendeförändringar och konsekvenser du lagt märke till hos just ditt barn. Det är det viktigaste. Hur det påverkar resten av världens befolkning är inte lika viktigt i ditt samtal med ditt barn.

- Kom ihåg: Du som anhörig är inte ensam. Sök hjälp för egen del och isolera dig inte. Ta hjälp från familj, vänner eller någon anhörigförening på din ort. Även kommunen erbjuder stöd till anhöriga. Kontakta dem gärna och fråga efter vilket stöd de erbjuder anhöriga. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderar man CRAFT-programmet (Community Reinforcement Approach and Family Training) eller Alanon-inspirerade program för anhöriga. Att försöka hantera detta problem ensam brukar inte vara hjälpsamt och det är mycket värdefullt att få reda på andras erfarenheter om beroendeproblematiken. Då slipper du förhoppningsvis trilla i alla fallgropar utan är förberedd på vissa. Att hjälpa dig själv hjälper även din ungdom.